På själens slitna trottoar klapprar dårars klackar hårda fraser bland hängda städer och i molnets öga har tornens sneda halsar kallnat – Det är bara jag som gråter när i gatkorsningarna poliser kors- fästs
1913
Men skulle ni kunna?
Jag stänker färger ur ett glas över vardans gråa karta; oceanens sneda käft jag visar i fiskgelé. Jag har läst nya läppars röst i bleckplåtsfiskens blanka fjäll. Men ni, Skulle ni kunna spela en nocturne på stuprörsflöjt?
